Cagrilintid Guide — Amylin-receptoragonist & CagriSema (Forskningspeptid)

← Tillbaka till GLP-1-guiden

Cagrilintid (cagrilintide) är en långverkande amylin-receptoragonist utvecklad av Novo Nordisk. Den ger ~10% viktminskning som monoterapi och ~22,7% i kombination med semaglutid (CagriSema) — den högsta dokumenterade effekten av alla GLP-1-baserade peptidkombinationer hittills. EU-godkännande väntas under 2026.

Vad är cagrilintid?

Cagrilintid är en syntetisk analog av amylin — det andra hormonet som beta-cellerna i bukspottkörteln frisätter parallellt med insulin när vi äter. Naturlig amylin har mycket kort halveringstid (5-10 minuter), så Novo Nordisk har modifierat molekylen med en fettsyrekedja som binder till albumin i blodet — vilket förlänger halveringstiden till ungefär en vecka. Det innebär dosering en gång per vecka, samma intervall som semaglutid och tirzepatid.

Cagrilintid binder både till amylin-receptorerna och calcitoninreceptorn — två sammanlänkade signalvägar för aptit och mättnad. Detta skiljer cagrilintid från GLP-1-baserade peptider som semaglutid och tirzepatid, vilka verkar via inkretinsystemet (GLP-1 + GIP).

Mekanism — så fungerar amylin-systemet

När en måltid intas frisätter beta-cellerna både insulin och amylin i ungefär samma proportion. Amylin har tre huvuduppgifter:

• Långsammare magsäckstömning — gör att maten bryts ner gradvis, blodsockret stiger jämnt.
• Mättnadssignal till hjärnan — via amylin-receptorer i area postrema (hjärnstammen).
• Hämmar postprandial glukagon — minskar leverns sockerproduktion efter måltid.

Vid övervikt och typ 2-diabetes är amylin-svaret nedreglerat parallellt med insulinresistensen. Cagrilintid återställer detta svar farmakologiskt — den verkar på en helt annan receptor än GLP-1-peptiderna, vilket är förklaringen till varför kombinationen med semaglutid (CagriSema) ger en multiplikativ snarare än additiv effekt.

Kliniska studier — vad data visar

Cagrilintid som monoterapi

I fas 2-studien Lau et al. 2021 (Lancet 398:2160-72) jämfördes cagrilintid med liraglutid och placebo hos personer med fetma (BMI ≥30) över 26 veckor. Resultat:

• Cagrilintid 4,5 mg/vecka: 10,8% viktminskning
• Cagrilintid 2,4 mg/vecka: 8,1% viktminskning
• Liraglutid 3,0 mg/dag: 9,0% viktminskning
• Placebo: 3,0% viktminskning

Cagrilintid presterade alltså marginellt bättre än liraglutid (en GLP-1-monoagonist) i monoterapi. Den verkliga vinsten med molekylen visar sig dock först i kombination.

CagriSema (cagrilintid + semaglutid)

Den kombinerade formuleringen testades i fas 2-studien Frias et al. 2023 (Lancet) på personer med typ 2-diabetes. Vid 32 veckor:

• CagriSema 2,4 mg + 2,4 mg/vecka: HbA1c-minskning -2,18%
• Semaglutid 2,4 mg ensam: -1,79%
• Cagrilintid 2,4 mg ensam: -0,93%

Viktminskningen var 15,6% med CagriSema vs 5,1% med semaglutid och 8,1% med cagrilintid — en tydlig synergi mellan amylin- och GLP-1-receptoragonism.

I den efterföljande fas 3-studien REDEFINE-1 (publicerad 2025) bekräftades effekten: CagriSema gav 22,7% viktminskning vid 68 veckor hos personer med fetma utan diabetes — den högsta siffran för någon godkänd peptid-kombination för viktindikation, jämförbar med tirzepatid 15 mg (22,5% i SURMOUNT-1).

CagriSema vs tirzepatid — vilken är “bäst”?

Två klasser konkurrerar nu om förstaplatsen för viktindikation:

Effektmässigt är de praktiskt taget likvärdiga i nuvarande data. Skillnaderna ligger i biverkningsprofilen — CagriSema rapporterar mer förstoppning (amylin bromsar magtarmkanalen), medan tirzepatid oftare ger diarré. Båda peptiderna har dock konsekventa GI-biverkningar som främsta tolerabilitetsproblem.

Biverkningar och säkerhet

I REDEFINE-1 rapporterade ~80% av deltagarna i CagriSema-armen någon biverkning. De vanligaste:

• Illamående (35-50%, avtagande efter upptrappning)
• Förstoppning (15-25%)
• Kräkningar (10-15%)
• Dyspepsi och uppblåsthet (10-12%)
• Trötthet (8-10%)

Allvarliga biverkningar (gallsten, pankreatit) rapporterades på låga nivåer (<2%), jämförbart med semaglutid mono. Inga signaler om förhöjd risk för tyroideatumörer som ses med GLP-1-klassen (där C-celler är drabbade hos gnagare).

Forskningsprotokoll — dosering

Cagrilintid används i forskning vid följande doser:

• Standardprotokoll: 0,16 mg → 0,3 mg → 0,6 mg → 1,2 mg → 2,4 mg upptrappning över 16 veckor
• Måldos: 2,4 mg subkutant en gång per vecka
• Maximal dos i kliniska studier: 4,5 mg

Trappa alltid upp dosen gradvis för att minimera GI-biverkningar — magsystemet behöver tid att anpassa sig till långsammare magsäckstömning. Lyofiliserat pulver rekonstitueras med bakteriostatiskt vatten innan injektion.

Köp cagrilintid forskningspeptid

Viktbutiken erbjuder cagrilintid 10 mg som lyofiliserad forskningspeptid med ≥99% HPLC-renhet och batch-specifik Janoshik Analytical-COA. Se aktuell produkt: Cagrilintid 10 mg →.

För kombinationsforskning erbjuder vi även CagriSema Mix (cagrilintid + semaglutid) i färdig molförhållande.

Endast för forskningsbruk

Cagrilintid och CagriSema säljs som forskningsmaterial — inte som läkemedel. Produkten är lyofiliserad och kräver rekonstitution. Forskningsmaterial är legalt i Sverige men inte avsett för personlig konsumtion. Se juridisk genomgång för fullständig information.

Vetenskapliga källor

1. Lau DCW, Erichsen L, Francisco AM, et al. Once-weekly cagrilintide for weight management in people with overweight and obesity: a multicentre, randomised, double-blind, placebo-controlled and active-controlled, dose-finding phase 2 trial. Lancet 2021;398(10317):2160-2172. PubMed
2. Frias JP, Deenadayalan S, Erichsen L, et al. Efficacy and safety of co-administered once-weekly cagrilintide 2·4 mg with once-weekly semaglutide 2·4 mg in type 2 diabetes: a multicentre, randomised, double-blind, active-controlled, phase 2 trial. Lancet 2023;402(10403):720-730. PubMed
3. Garvey WT, Blüher M, Osorto Contreras CK, et al. Cagrilintide plus semaglutide for obesity treatment (REDEFINE-1). New England Journal of Medicine 2025 (preprint/in press). Novo Nordisk preliminary results announcement
4. Becerril S, Frühbeck G. Cagrilintide plus semaglutide for obesity treatment. Lancet 2023;402(10403):693-694 (editorial). PubMed